HEJ!

Mina tre senaste dagar har varit helt otroliga. Trots all fattigdom så är det så mycket kärlek och värme jag möter varje dag, inte minst från barnen! Känner mig otroligt priviligierad och tacksam över att jag får vara här och vara en del av deras vardag.

Titta på gullungarna!! Man kan inte annat än smälta.. Såhär stod barnen och höll om mig tidigare idag.

Jag har ingen brist på kärlek <3

Sist jag skrev skulle jag precis ha en filmvisning av "The Lionking" för alla barn i min skola. ACOHOF lyckades få tag i en projektor, jag hyrde in ljudförstärkning och vi hade tillgång till en stor lokal (fd kyrka) så att vi kunde visa filmen för både Primary- och Nursery school - totalt ca 250barn. Varken barnen eller lärarna hade tidigare sett en tecknad film så det blev många skratt och glädjerop. En minst sagt mäktig upplevelse och något som barnen definitivtkommer att minnas.

 

Barnen i Nursery School ville också vara med och titta på filmen.

 

Nästa tisdag är det "Youth Day" då alla barn samlas för aktiviter o prisutdelning. Inför detta har skolorna haft tävlingar i traditionell dans, sång, teatersketcher, fotboll & handbollsmatcher.

Duktiga barn som spelar upp en teatersketch på franska.

Söta killar som gärna vill vara med på bild!

Bröderna Oscar och Brainhenry busar.

Jag lär ungarna trix med händerna.

 

Njuter av barnens sällskap

I onsdagskväll var jag hembjuden till ena lärarinnan i min skola, som också blivit min vän. Hon bor ca 7km från skolan och går varje dag till och från skolan med sina barn som är 3 och 6 år gamla. Hon och hennes familj bor i ett hus som är omringat av alla möjliga olika fruktträd (papaya, apelsin, avokado etc). Vi lagade mat tillsammans (Egoosi) och de visade mig hur man framställer Palmvine (den dryck som konsumeras på alla små-"krogar"). Kan inte med ord beskriva deras värme mot mig. Hennes barn är (enligt henne) mina också och får hon en dotter till ska hon döpa henne till Viktoria. Innan jag åkte hem hade de plockat ihop frukter som de vet att jag gillar som gåvor till mig. Ni kan nog förstå att jag har svårt att lämna?

Famljen med alla frukter som jag fick ta med mig hem.

Imorse hade jag en två timmar lång workshop med ca 80-90 elever på TTC (Teachers training college) där jag presenterade mitt "Business Intelligence" program. Ett program som jag förberedde innan min resa i hopp om att kunna presentera det för en klass eller andra intresserade. Jag presenterade först programmet för organisationen jag samarbetar med (ACOHOF) och de tyckte att programmet skulle presenteras för TTC och "The Council" - båda köpte konceptet och sa "We would be stupid if we didn´t recieve the knowledge that you have and that we need".Det är Kunskap som jag fått med mig från mina år i näringslivet och på IHM. Programmet handlar om att börja tänka i nya banor när det gäller business. Föreställ er ett liv där varje dag är en kamp för att kunna få mat på tallriken. Man har inte haft tid eller råd till att vara "nyfiken" på hur man ska starta, utveckla och underhålla en verksamhet.

Indelade i grupper för att brainstorma. 

 Diskussion i grupperna

Workshopen avslutades med att alla eleverna (gruppvis) fick presentera en Business idea utifrån det material som de fått från mig. Det blev en mycket lyckad och uppskattad workshop!

Idag hann jag även med att besöka en kvinna i byn nära där jag bor. Hon är ett av de fall som ACOHOF försöker stödja och hjälpa. Ensamstående mamma med 8 barn, män som övergett henne och barnen. Hon och barnen bor i ett fallfärdigt hus utan fönster, dörrar eller tak som hennes syster lämnat. Hon jobbar som så många andra på farmen för att kunna försörja familjen. När jag kom dit hade mamman precis skrapat ur en skål med mat som grannen gett henne för att kunna äta lite, - man blir mållös.. Jag hade med mig lite skor och leksaker men kommer vid nästa besök köpa med mig mat och tvål. Ingen lösning som hjälper henne i långa loppet men det kan i alla fall ge henne och barnen tillfällig glädje.

 Flickan fick handväska med leksaksmobil i, nya rosa glasögon med matchande tofflor. Snygging :)

Mamman med fem av sina åtta barn. Ett barn ligger bakom mig och sover på bilden. I det här

rummet sover alla.

 

Imorgon bär det av mot storstaden Bamenda för inköp av fler gåvor till barnen.

Ännu en gång, ett STORT Tack till alla som donerat pengar. All kärlek från mig och mina kamerunska barn <3