Fullspäckat schema!

Publicerad 2014-02-05 10:04:00 i Allmänt,

Hej kära vänner & familj,

Halva tiden av min vistelse har redan gått och jag börjar känna mig hemma här. Känns tråkigt att tiden går så snabbt, hade gärna stannat kvar lite längre. Det finns så mycket att se och lära och kunskap jag kan dela med mig av. Har fullspäckat schema denna vecka, Om två timmar blir det förhoppningsvis (om elektriciteten tillåter) "bio" för barnen i min skola. Jag har tagit med mig filmen Lejonkungen på datorn och vi har ordnat med en projektor och ljudsystem så att alla barnen kan titta samtidigt.

 
Bara i byn Tatum finns det 9st Primary Schools, min skola är en av dem. Det är 202 elever i min skola och 46 av dessa barn är föräldralösa. Tänk då på hur många föräldralösa barn det finns bara i byn jag bor i. Barnen kan tack vare donationer från kyrkan eller släktingar gå i skolan. De flesta av dessa barn har inga skolböcker, trasiga uniformer och lunch ska vi inte äns nämna. En skolavgift inkl skolmaterial och uniform i min skola kostar ca 600kr/år. På lördag ska jag åka till "storstaden" Bamenda och inhandla skolböcker till dessa barn.
Det här är några av de 46 barn i min skola som är föräldralösa. Jag bad dem posa på bilden :)
 
Flickorna sysselsättar sig ibland med att virka.
 
Pojkarnas reaktion när jag ler mot dem.

När vi var i Kumbo sist  besökte vi ”Tadu Milk”, en plats de producerar mjölk, yoghurt och ost. Vi bev visade runt och fick lära oss hur det går till där. Varje morgon kommer ett antal bönder och lämnar mjölk från sina kor som företaget då köper.

Mats- kanske kan det här vara av intresse? Gå in på företagets hemsida och läs mer. Jag sa till ”assistant managern” att en bonde från Sverige ev skulle höra av sig:)

Vi besökte även ett sjukhus i Kumbo som har ett ”Cardio center” – det enda sjukhus i hela västafrika som är hjärtspecialserat. De har två hjärtspecilister på plats, annars flyger man in team från bland annat Sverige, Berlgien, frankrike, tyskland etc. Sjukhuset har också ett hem för föräldralösa barn i åldern 0-4år. Oftast har barnet/barnen förlorat sin mamma vid förlossningen., ”Systern” berättade för oss att varje barn har en ”caretaker” som då oftast är någon släkting till barnet som kommer och bor tillsammans i hemmet. Det är inte vanligt med adoption i Kamerun eftersom familjern, även om det är avlägsna familjer, tar hand om varandra.  När vi var där låg barnen och sov. Det fanns bland annat tre pojkar, trillingar, som förlorat sin mamma..Tyvärr fick jag inte ta några bilder.

På tisdag nästa vecka är det "Youth Day". En dag full av aktiviteter och prisutdelning för barnen. Inför detta anordnar skolorna tävlingar, nedan har de 100m-lopp.

 

I veckan har vi som vanligt på eftermiddagrna (efter min skola som alltid är på förmiddagarna) besökt familjer som behöver all hjälp de kan få,

En flicka och pojke vars mamma gått bort. Mormorn och morfarn tar hand om dem. Pojken fick en "ICA Maxi" napp eftersom han alltid suger på tummen och flickan ett gossedjur.
 
En ung mamma som bär sitt barn. Fick tvål att ta med sig hem.
 
Här är en familj där mormor & morfarn tar hand om barnen, mamman finns inte närvarande. Som ni ser är huset fallfärdigt, tak, dörrar och fönster saknas. Jag delade ut kläder, skor och lite godis till barnen samt matbidrag till mormorn.
Morfarn och jag.
 
Kläder har delats ut till barnen. Se sötnosen i mitten som fått en ny mössa :) (Mattias ser du den gröna jackan, tror den är från er)
 Godis delas ut..
Ett av barnen har en muskulär sjukdom och kan inte röra på sig.

Pojken som precis fått en Sverige tröja sprang för sitt liv när han fick syn på mig. Han hade aldrig förut sett en vit person och var alldeles livrädd. När han till slut vågade sig fram lyste ögonen på honomav rädsla. Märkligt att "jag" kan framkalla en sån känsla.
En annan kvinna som vi besökte fick en tröja.
 

Helgen var full av aktiviteter. Jag på barnkalas, Veroniq (min kollegas dotter) fyllde två år. Barnen fick smaka popcorn, mördegskakor och klubbor. Inga presenter.. I skolan frågade lärarinnan barnen hur många av dem som någon gång firat sin födelsedag; knappt 10% hade gjort det. Här är ålder inte lika "viktigt".

 

Hann även med att lära min vän Clarice hur man gör svenska pannkakor, blev mycket uppskattat. 
 
Och hon lärde mig göra "Kooki" (bönor).
Besökte även arkitekten som ritat huset jag bor i.
 
Inhandling av RIKTIGA avokados. Alla grönsaker och frukter smakar väldigt mycket mer här..
 
Det är några stycken som hört av sig till mig och vill donera pengar till att köpa skolböcker, betala ngns skolavgift, ny uniform, mat eller annat dylikt som behövs. Var snäll och sätt in pengarna på mitt konto innan lördag eftersom det är då jag åker till Bamenda och har tillgång till en bankomat. Jag har också fått höra att min underbara vän Sanna kommer att ha en loppis för att skrapa ihop pengar till rullstol/rullstolar till de barn som inte kan röra sig. Vill du bidra till detta är det självklart mer än välkommet. Mitt Kontonr: 784 097 798 Clearingnr: 6188, Handelsbanken.
 
Många kramar <3
 

Kommentarer

Postat av: Kim

Publicerad 2014-02-05 16:59:07

Du skriver så bra =). Nu ska jag skicka lite pengar!

Postat av: Bea

Publicerad 2014-02-05 21:50:54

Det är grymt Vicko. Blir glad när man läser andras engagemang, hade ju varit fantastiskt med en rullstol till någon där med en muskulär sjukdom eller liknande. Kan förstå att det käns tråkigt att åka hem, kan tänka mig att många önskar att det var dem som gjort din resa.. Hörs på viber puss

Postat av: Stina

Publicerad 2014-02-13 12:59:56

Underbart att läsa du borde bli reporter! Och fantastiska bilder vill ha mer till Leons dagis!

Svar: Du ska få massa bilder, bara dålig uppkoppling här. Men jag har massor av bilder som du kan få:) Nästa gång jag åker gör vi en ny insamling på dagis!
Viktoria Elman

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Presentation av projekt

Min profilbild

Följ med mig på min resa; ett personligt uppdrag att hjälpa föräldralösa och underprivilegierade barn i Kamerun till att få rätten att gå i skolan. Genom socialt, mentalt och ekonomiskt stöd kommer jag att uppmuntra barnen till att nå sina drömmar. I det är utbildning ett steg i rätt riktning för en ljusare framtid. Följ med mig på en resa fylld av upplevelser, glädje, vänskap, ny kunskap och möten med nya människor.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela